Begreppet histaminintolerans

Att kroppen kan reagera allergiskt har varit känt länge. Likaså att histamin bidrar till många av allergisymtomen och att de går att behandla med antihistaminer.

Man vet också att det finns reaktioner som ger liknande symtom, men som inte beror på den klassiska allergimekanismen. Här är dock kunskapen fortfarande betydligt mer begränsad.

Forskningen på området har ökat snabbt under senare år, men det finns fortfarande många frågor. Kunskapen om icke-allergiska histaminreaktioner håller fortfarande på att utvecklas och ännu råder inte fullständig samsyn kring hur sådana reaktioner ska beskrivas och definieras. Det märks inte minst i diskussionen kring begreppet histaminintolerans.

Histaminintolerans - ett omdiskuterat begrepp

Histaminintolerans som begrepp är ännu inte helt väldefinierat. Samma ord kan avse

• Reaktioner på histamin och andra biogena aminer i mat

  Den enklaste definitionen av histaminintolerans är att man reagerar på histamin i mat.

  Histamin bildas när biologiskt material bryts ner och halterna kan därför vara höga i gammal mat. För att skydda oss bryter enzymet DAO ner histaminet direkt i tarmen. Vårt förråd av enzymet är dock begränsat och om maten innehåller tillräckligt mycket histamin blir vi alla matförgiftade.

  Om kroppen har brist på DAO kan den inte bryta ner histaminet som den ska. Det tas i stället upp av kroppen, och när belastningen blir för stor får vi symtom.

  Vissa menar att begreppet histaminintolerans enbart borde användas när det handlar om just DAO-brist.

  Om man har DAO-brist kan man reagera även på andra biogena aminer än histamin eftersom samma enzym behövs för nedbrytningen även av dessa.

• Histaminreaktioner på livsmedel

  Vissa livsmedel innehåller inte särskilt mycket histamin i sig, men kan i stället trigga kroppens egna celler att frisätta det.

  Ofta räknas även den här typen av reaktioner in i begreppet histaminintolerans. Då omfattar begreppet alla reaktioner på mat som leder till en förhöjd histaminnivå i kroppen, undantaget sådana som beror på klassisk IgE-medierad allergi.

  Den som misstänker att den är histaminintolerant råds därför ofta att undvika både histaminrik mat och de livsmedel som frisätter histamin från den egna kroppens lager.

• Samlingsbegrepp för alla icke-IgE-medierade histaminreaktioner

  Den bredaste betydelsen är när histaminintolerans används som ett samlingsbegrepp för alla histaminreaktioner som inte är IgE-medierade.

  Kroppen kan frisätta histamin som reaktion på annat än mat. Det sker vid klassisk (IgE-medierad) allergi, till exempel vid pollenallergi, men liknande symtom kan också uppstå genom andra mekanismer där IgE inte är inblandat. I det här sammanhanget omfattas reaktioner på olika typer av utlösande faktorer – från aminrik mat och andra ämnen som vi får i oss till miljöfaktorer som värme, stress och infektioner. Eftersom mekanismen är en annan kan den inte påvisas med vanliga IgE-baserade allergitester.

Begreppsförvirringen hänger ihop med att området är nytt. På sätt och vis spelar det ingen roll vad man kallar problemet för, bara man får hjälp att behandla det. Att höga nivåer av histamin i kroppen kan ge symtom är väl känt och helt okontroversiellt.

Samtidigt är det viktigt att ord är väldefinierade. I annat fall uppstår missförstånd och osäkerhet.

Oklarheten kring vad som egentligen menas med histaminintolerans i kombination med avsaknaden av objektiva laboratorietest bidrar till att läkare idag kan vara avvaktande till att ställa diagnosen.

I takt med att kunskapen ökar kommer vi sannolikt att kunna skilja mellan olika bakomliggande orsaker, identifiera fler sjukdomstillstånd och rikta behandlingen bättre. Men i väntan på det kan vi börja med att lindra symtomen.

Läs mer:

→ DAO och histaminnedbrytning
→ Mastceller och mastcellsaktivering
→ Behandling av histaminintolerans
→ Vad är histamin?

---

Relaterade artiklar

→ Symtom vid histaminintolerans
→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Histaminintolerans - en översikt

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - hinkmodellen

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Låghistaminkost

Låghistaminkost går ut på att minska histaminbelastningen från maten.

Det handlar framför allt om att välja livsmedel med lågt innehåll av histamin och andra biogena aminer och att undvika sådant som kan frisätta histamin eller blockera enzymet DAO. Hur maten tillagas och förvaras har också betydelse eftersom det påverkar hur mycket mer histamin som bildas.

För den som har symtom på histaminintolerans kan det vara intressant att prova låghistaminkost under en period. Om symtomen minskar ger det en ledtråd om att kosten eller vissa livsmedel spelar en roll för besvären.

Om man vill hålla sig till låghistaminkost under en längre tid är det bra att försöka ta reda på vad som faktiskt påverkar just en själv. Vad man tål och i vilka mängder varierar mycket mellan olika personer och för att det ska vara hållbart i längden vill man åstadkomma så få begränsningar som möjligt snarare än att ta bort allt på den generella listan.

Med Histaminus kan du följa mat, symtom och andra faktorer över tid för att upptäcka dina egna mönster och samband.

Mat som kan öka histaminbelastningen

Mat kan påverka kroppens histaminbelastning på olika sätt. Vissa livsmedel innehåller mycket histamin eller andra biogena aminer medan andra kopplas till frisättning eller försämrad nedbrytning av kroppens eget histamin.

Fermenterad, lagrad och konserverad mat

Histamin bildas genom omvandling av aminosyran histidin. Det sker bland annat i kroppens egna celler med hjälp av ett enzym som kallas histidindekarboxylas. Vissa bakterier kan också producera detta enzym. Därför kan histaminhalten bli hög i livsmedel som fermenteras, lagras eller konserveras.

Exempel är

• konserverad eller inlagd fisk, till exempel tonfisk, ansjovis och sill

• charkuterier som salami, lufttorkad skinka och andra fermenterade korvar

• lagrade ostar

• fermenterade produkter som soja- och fisksås

• jästextrakt

Histaminhalten kan variera mycket mellan olika produkter. Det gäller även yoghurt och andra syrade produkter, där olika bakteriestammar kan bilda olika mycket histamin och andra biogena aminer. Därför kan en person tåla en sorts yoghurt bättre än en annan beroende på vilka bakterier som använts vid fermenteringen.

Fisk och histamin

Vissa fiskarter, särskilt fet fisk som tonfisk, makrill och sill, innehåller mycket av aminosyran histidin. När bakterier omvandlar histidin till histamin kan histaminhalten öka kraftigt. Därför är färskhet och rätt förvaring viktigt, särskilt för fisk.

Frukt och grönsaker

Vissa frukter och grönsaker, till exempel tomat, spenat, aubergine och avokado, kan innehålla mycket histamin. Andra, som banan, jordgubbar, ananas, kiwi, citrusfrukter och soja, innehåller inte särskilt mycket histamin i sig själva men kan få kroppen att frisätta eget histamin från sina lager.

Alkohol

Alkoholhaltiga drycker kan både innehålla histamin (till exempel vin och öl som framställs genom fermentering) och utlösa frisättning av histamin i kroppen. Alkohol kan dessutom hämma DAO, enzymet som hjälper till att bryta ner histamin i tarmen. Därför kan alkohol bidra till besvär hos personer som är känsliga för histamin.

Tillsatser och kryddor

Vissa kryddor kan ge reaktioner hos den som är känslig för histamin, och många med histaminrelaterade besvär undviker därför stark mat. Även bland mindre starka kryddor, som kanel, finns sådana som har rapporterats kunna ge reaktioner.

Tillsatser (E-ämnen) är en heterogen grupp ämnen. Vissa kan bidra till histaminliknande reaktioner hos känsliga personer, medan andra, som C-vitamin, har föreslagits kunna motverka sådana reaktioner. Hur olika ämnen påverkar personer med histaminrelaterade besvär varierar, och detaljerad information om detta på gruppnivå finns till exempel i appen Histaminus.

Läs mer:

→ Histaminrika livsmedel: Vilka livsmedel innehåller mycket histamin?
→ Histaminfrisättare: Vilka livsmedel kan frisätta histamin?
→ DAO-hämmare: Vilka livsmedel påverkar DAO?
→ Alkohol och histamin

Tillagning, förvaring och hantering

När mat lagras kan halten histamin och andra biogena aminer öka, särskilt om bakterier får möjlighet att växa. Därför är det viktigt att förvara maten på rätt sätt och att inte låta den stå framme eller lagras för länge.

Det är viktigt att ha god hygien när man hanterar maten för att hålla ner antalet bakterier. Många bakterier som producerar (hist)aminer växer särskilt bra vid temperaturer kring 20–37 °C.

Varken frysning och upphettning kan ta bort histamin som redan har bildats. Frysning bromsar däremot bakteriernas tillväxt kraftigt.

Förvara därför känsliga livsmedel i frysen. Tillaga dem direkt från frysen, till exempel genom att tina dem i mikrovågsugn. Undvik att tina dem långsamt i kylskåpet över natten. Försök också att inte tillaga maten längre än nödvändigt, undvik att välja rätter med långa tillagningstider.

Låt inte färdiglagad mat stå framme. Ät den så snart som möjligt och frys in eventuella rester snabbt. Tänk också på att frysta livsmedel inte bör hinna tina på vägen hem från affären.

Fisk, kött och andra proteinrika livsmedel

Risken för att biogena aminer bildas är störst i livsmedel som innehåller mycket protein och aminosyror. Fet fisk kan till exempel få snabbt ökade halter av dessa ämnen.

Välj därför så färsk fisk som möjligt. Fisk bör helst vara nyfångad eller ha frysts in direkt efter fångst. Undvik kött och fisk som har legat länge i kylen eller på is i butik.

Vakuumförpackning eller så kallad skyddande atmosfär hindrar inte alltid att biogena aminer bildas.

Var försiktig med restaurangmat

Restaurangmat kan vara svårare att bedöma. Kunskapen om histaminintolerans är fortfarande begränsad inom restaurangbranschen, och många rätter består av flera olika ingredienser.

Mat som har stått varm länge, till exempel på lunchrestauranger eller i skolmatsalar, kan därför vara svårare att tåla. Även på restauranger där maten lagas på beställning kan delar av en rätt vara förberedda i förväg. Kött kan till exempel ha marinerats eller andra ingredienser kan ha tillagats tidigare.

Utseende och lukt räcker inte

Det går inte att se eller lukta sig till om maten innehåller mycket histamin eller andra biogena aminer. Halterna kan öka innan maten börjar se gammal ut eller lukta illa.

Kort sagt: Håll maten kall eller fryst, undvik lång förvaring och låt inte känsliga livsmedel stå framme i onödan.

Läs mer:

→ Så tillagar du mat vid histaminintolerans
→ Så förvarar du mat vid histaminintolerans

Hitta det som fungerar för dig

Olika källor ger idag lite olika råd kring vad som bör ingå respektive uteslutas i en låghistaminkost. Grundprinciperna överensstämmer men detaljer varierar. Det gör det extra viktigt att ta reda på hur det fungerar just för en själv.

I Histaminus finns information om hur olika livsmedel brukar fungera på gruppnivå. Informationen bygger på kostråd från etablerade källor tillsammans med erfarenheter från användarkollektivet. Tanken är att detta ska ge en kunskapsbas att utgå från när du provar dig fram och lär känna dina egna reaktioner.

Histaminus har också ett större mål: att bidra till ökad kunskap om histaminreaktioner. Ju mer vi lär oss, desto bättre kan råden bli – och desto lättare kan det bli att hitta en kost som fungerar i vardagen.

---

Relaterade artiklar

→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Vad är histamin?

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Behandling av histaminintolerans

Behandling av histaminrelaterade besvär består oftast av en kombination av anpassad kost, livsstilsförändringar och i vissa fall läkemedel. Behandlingen prövas ut individuellt och baseras på vilka symtom som dominerar och vad som utlöser reaktionerna.

För vissa handlar det främst om att hålla nere mängden histamin i maten. För andra påverkas besvären snarare av faktorer som triggar histaminfrisättning i kroppen, hämmar nedbrytningen av histamin eller förstärker kroppens känslighet för ämnet.

Målet med behandlingen är att minska den totala histaminbelastningen och höja den egna toleransnivån, så att besvären minskar eller försvinner helt.

Hitta nyckelfaktorerna

Eftersom histaminrelaterade symtom är ospecifika är det första steget att tillsammans med en läkare utesluta andra underliggande sjukdomar som kan ge liknande besvär.

Därefter handlar det om att ta reda på vad som utlöser problemen. Vad man reagerar på varierar stort mellan individer. Om man skulle lägga ihop alla de faktorer som olika personer reagerar på blir listan snabbt väldigt lång. Att försöka undvika allt på en sådan lista skulle innebära stora begränsningar i vardagen och sänka livskvaliteten helt i onödan.

Det som ger besvär för en person behöver inte göra det för en annan – målet är därför att bara undvika det som den aktuella individens kropp faktiskt reagerar på.

Läs mer:

→ Symtom vid histaminintolerans
→ Kopplingar mellan histaminintolerans och andra sjukdomar
→ Hur tar man reda på vad man tål vid histaminintolerans?

Kost, livsstil och läkemedel

Behandlingen vilar i regel på tre olika ben.

Anpassad kost

Mat och dryck kan utlösa reaktioner på olika sätt. Fermenterade och långlagrade livsmedel (som salami, lagrade ostar, fisksås och öl) innehåller ofta höga halter histamin som kan höja kroppens histaminbelastning. Andra livsmedel, som jordgubbar och citrusfrukter innehåller inte särskilt mycket histamin i sig själva, men kan istället trigga kroppen att frisätta sitt eget lagrade histamin.

Till skillnad från en klassisk allergi, där en mikroskopisk mängd utlöser en reaktion, varierar toleransen för histamin från dag till dag. Kanske går det utmärkt att äta jordgubbar under en stressfri semesterdag, medan samma bär ger kraftiga besvär i en stressig vardag. Genom att förstå dina egna mönster får du verktyg att återställa balansen igen.

Läs mer:

→ Mat- och symtomdagbok vid histaminintolerans
→ Låghistaminkost
→ Histaminintolerans - hinkmodellen

Livsstils- och miljöfaktorer

Ofta finns även andra triggerfaktorer än mat och dryck: Stress, infektioner, fysisk ansträngning, temperaturväxlingar (värme eller kyla), starka dofter eller ingredienser i hudvårdsprodukter är exempel på sådant som också kan ge histaminrelaterade besvär.

Läs mer:

→ Kost och livsstil vid histaminintolerans – hitta rätt balans

Läkemedel och tillskott

Antihistaminer kan lindra symtom genom att blockera histaminets effekter i kroppen. H1-antihistaminer används ofta vid klåda, nässelutslag och rodnad, medan H2-blockerare dämpar effekterna i magen. Prata alltid med en läkare om vilken medicinsk behandling som passar dig.

C-vitamin har väckt intresse då mindre studier tyder på att det kan sänka histaminnivån i blodet, men det behövs mer forskning för att veta säkert om det hjälper mot besvären. Även enzymet DAO finns som kosttillskott för att hjälpa till att bryta ner mathistamin i tarmen. Eftersom DAO-tillskott inte är läkemedelsklassade har de dock inte testats och godkänts på samma strikta sätt som godkända läkemedel.

Läs mer:

→ Läkemedelsbehandling av histaminintolerans

Hur hittar man sina egna nyckelfaktorer?

Eftersom toleransen skiftar och faktorerna är så många är det väldigt svårt att hitta sina mönster på rak arm. Att föra en mat- och symtomdagbok är det absolut bästa hjälpmedlet för att upptäcka dolda samband.

Appen Histaminus är ett digitalt verktyg som har tagits fram för just detta ändamål. I appen kan du enkelt logga vad du äter och dricker, dina symtom och faktorer som stress, pollen eller infektioner. Genom att samla och analysera dina egna data hjälper appen dig att systematiskt ringa in vad din kropp faktiskt reagerar på. Målet är att du ska få maximal kontroll över ditt mående – med så få restriktioner i din vardag som möjligt.

---

Relaterade artiklar

→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Hur tar man reda på vad man tål vid histaminintolerans?
→ Låghistaminkost

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Hur vet man om man har histaminintolerans?

Idag finns inget blodprov eller annat laboratorietest som säkert kan visa om en person har histaminintolerans. I stället behöver man titta på helheten: vilka symtom som uppstår, vilka andra orsaker som kan förklara besvären och om symtombilden förändras när exponeringen för histamin minskar.

Histaminintolerans - ett omdiskuterat begrepp

Icke-allergiska histaminreaktioner är ett mindre utforskat område än klassisk allergi. Kunskapen ökar snabbt, men eftersom området fortfarande är relativt ungt finns ännu inte lika väletablerade standarder och definitioner. Det märks bland annat på att begreppet histaminintolerans används på flera olika sätt med skiftande innebörd.

Ibland syftar ordet på reaktioner på histamin och andra biogena aminer i mat. Ibland inkluderar det reaktioner på livsmedel som triggar histaminfrisättning från kroppens egna depåer, och ibland används det mer generellt som ett samlingsbegrepp för alla typer av histaminreaktioner där det vanliga allergisystemet (IgE) inte är inblandat.

Men oavsett vilken definition som används är den praktiska frågan densamma: Kan en persons symtom hänga ihop med histamin?

Läs mer:

→ Begreppet histaminintolerans
→ Finns histaminintolerans på riktigt?

Tre tecken som talar för histaminreaktioner

Om du uppfyller följande tre kriterier är sannolikheten stor att dina besvär är kopplade till kroppens histaminhantering.

1. Symtomen stämmer

Besvären du upplever finns med bland de typiska symtom som vetenskapligt har kopplats till histamin.

2. Andra orsaker har kunnat uteslutas

Histaminrelaterade symtom är ospecifika – samma typ av besvär kan ha många andra orsaker. Därför är det viktigt att undersöka om symtomen kan bero på någon annan sjukdom eller något annat tillstånd. Ta hjälp av en läkare.

3. Det finns ett tydligt mönster

Du kan se ett tydligt samband mellan dina symtom och histaminhöjande faktorer, såsom histaminrik mat, alkohol, stress eller hormonella svängningar. Mönstret visar att:

• Symtomen ökar inom rimlig tid efter exponeringen

• Symtomen minskar eller försvinner när belastningen upphör

Läs mer:

→ Kan man testa sig för histaminintolerans?
→ Utredning vid misstänkt histaminintolerans
→ Mat- och symtomdagbok vid histaminintolerans
→ Beror dina besvär på histamin?

Hitta dina mönster

För att lyckas upptäcka dessa mönster i vardagen behöver du systematiskt logga dina symtom, vad du äter och vilka andra faktorer du exponeras för. Appen Histaminus är framtagen för just detta detektivarbete. Den analyserar dina egna data över tid och uppmärksammar dig på statistiska samband som annars kan vara mycket svåra att se på egen hand.

---

Relaterade artiklar

→ Begreppet histaminintolerans
→ Hur tar man reda på vad man tål vid histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Kost och livsstil vid histaminintolerans – hitta rätt balans

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Kopplingar mellan histaminintolerans och andra sjukdomar

Histamin kan påverka kroppen på många olika sätt. Magbesvär, huvudvärk, hudreaktioner, inflammation och påverkan på andningsvägarna är några symtom som kan förekomma vid histaminkänslighet, men de kan förstås också ha många andra orsaker.

Forskare har samtidigt sett kopplingar mellan histaminomsättningen och flera olika sjukdomar och tillstånd. Bland annat har man undersökt samband med migrän, IBS, inflammatorisk tarmsjukdom, glutenintolerans, kronisk urtikaria och atopiska hudbesvär.

Det betyder inte att histamin är orsaken till dessa sjukdomar. Däremot kan histamin vara en av flera faktorer som påverkar symtom och hur man mår.

För dig som har fått en diagnos men fortfarande har besvär, trots annan behandling, kan det därför vara intressant att undersöka om minskad exponering för histamin i kosten påverkar just dina symtom.

Migrän

Kopplingen mellan migrän och histamin har studerats ur flera olika perspektiv.

Lagrad ost, rödvin och choklad – livsmedel som många personer med migrän förknippar med sina anfall – är sådant som ofta innehåller höga halter histamin och andra biogena aminer. (Halterna varierar givetvis mellan olika produkter.) Flera av symtomen vid migrän liknar dessutom symtom som kan förekomma när histamin påverkar kroppen.

Forskning har dessutom hittat ett samband mellan migrän och vissa genvarianter, bland annat rs2052129 och rs10156191, som kan minska aktiviteten hos enzymet DAO. DAO hjälper kroppen att bryta ner histamin i tarmen. Det kan därför finnas en biologisk koppling mellan histaminomsättning och migrän hos vissa personer.

Antihistaminer har undersökts som möjlig förebyggande behandling vid migrän. Forskningen ger stöd för att histaminsystemet kan spela en roll för migrän, men ännu är inte antihistaminer en etablerad standardbehandling.

Läs mer:

→ Histaminintolerans och migrän
→ Histamin och huvudvärk
→ Histamin och inflammation

IBS och inflammatorisk tarmsjukdom

IBS (Irritable Bowel Syndrome) är ett vanligt mag- och tarmtillstånd som kan ge magont, uppblåsthet och förändringar i avföringen. Sedan länge är det känt att serotonin påverkar hur tarmen fungerar, och forskning tyder på att även histamin kan påverka tarmens rörelser och hur känslig tarmen är.

I en svensk studie från Sahlgrenska akademin uppgav 58 procent av personer med IBS att histaminrika livsmedel utlöste eller förvärrade deras symtom. Även ämnen som kan stimulera frisättning av histamin rapporterades ge symtom.

Det betyder inte att histamin ligger bakom besvären hos alla som har IBS. Men det tyder på att histamin kan påverka magen och tarmen för vissa.

IBD (inflammatorisk tarmsjukdom), till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit, skiljer sig från IBS. Även vid IBD forskar man på histaminets roll. Histamin påverkar både immunförsvaret och inflammationen i tarmen, och det finns tecken på att detta system kan vara påverkat vid IBD. Hos vissa personer med IBD kan även kroppens förmåga att bryta ner histamin vara nedsatt, vilket skulle kunna göra dem mer känsliga för histamin.

Läs mer:

→ Histaminintolerans och IBS
→ Histamin och magbesvär

Glutenintolerans

Upp till 30% av patienter med celiaki (autoimmun glutenintolerans) har symtom även när de äter helt glutenfritt. I en mindre studie visade sig över hälften av sådana patienter ha histaminintolerans. En möjlig förklaring är att glutenkänslighet eller påverkan på tarmslemhinnan kan påverka kroppens förmåga att bryta ner histamin.

Ett växande antal människor undviker gluten utan att ha celiaki. Tillståndet kallas glutenkänslighet utan celiaki (non-celiac gluten sensitivity, NCGS) - alltså när personer får besvär av gluten men celiakitest inte ger något utslag. Forskare undersöker om NCGS kanske i själva verket ofta är histaminintolerans. Inget av tillstånden går att visa med test idag och symtomen kan vara väldigt lika. Många livsmedel som innehåller gluten innehåller samtidigt mycket histamin, medan många glutenfria produkter har lågt histamininnehåll. Därför får man ofta automatiskt lägre histamin i sin kost om man äter glutenfritt.

Allergi och astma

Allergi har en tydlig koppling till histamin. Det är bland annat histamin som orsakar klåda, nysningar och svullna slemhinnor vid till exempel pollenallergi. Därför används antihistaminer som en vanlig behandling mot allergiska besvär.

Histamin är också en av flera ämnen som påverkar luftvägarna vid astma och kan bidra till att de drar ihop sig och blir mer känsliga.

Läs mer:

→ Histamin och allergi
→ Histaminintolerans - hinkmodellen

Fibromyalgi

Histamin och DAO, det enzym som hjälper kroppen att bryta ner histamin i tarmen, har också undersökts i samband med fibromyalgi.

Forskning tyder på att genvarianter som kan ge lägre DAO-aktivitet kan vara vanliga hos personer med fibromyalgi. Det finns också studier som tyder på att en låghistaminkost kan minska vissa symtom hos en del personer. I en studie från 2022 såg man en tydlig förbättring hos deltagare som följde en sådan kost.

Detta kan tyda på att histamin och kroppens förmåga att bryta ner det kan spela en roll för symtomen hos vissa personer med fibromyalgi.

Urtikaria

Vid kronisk urtikaria frisätter mastceller histamin i huden med nässelutslag, klåda och svullnad som följd. Antihistaminer en viktig del av behandlingen.

Forskare har undersökt om histamin från maten kan påverka symtomen. I en italiensk studie fick patienter med kronisk urtikaria mindre besvär när de åt en låghistaminkost.

Det betyder inte att histamin i maten är orsaken till kronisk urtikaria, men resultaten tyder på att histamin från kosten kan påverka symtomen.

---

Relaterade artiklar

→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Symtom vid histaminintolerans

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Symtom vid histaminintolerans

Histamin påverkar många olika organ och funktioner i kroppen. Om nedbrytningen inte fungerar tillräckligt effektivt, eller om den totala mängden histamin blir för hög, kan en rad olika besvär uppstå.

Vilka reaktioner man drabbas av är högst individuellt, och även hos samma person varierar symtombilden ofta över tid. Besvären kan komma och gå, skifta i intensitet och yttra sig i olika kombinationer.

Vanliga symtom

Mage och tarm

Histamin påverkar mag-tarmkanalens rörelser, slemhinna och lokala nervsystem. Vanliga besvär är:

• Buksmärtor, uppblåsthet och gaser

• Förstoppning eller diarré

• Illamående och kräkningar

Nervsystemet

Som en viktig signalsubstans i hjärnan kan histamin påverka flera neurologiska funktioner. Det kan leda till:

• Huvudvärk eller migrän

• Yrsel och hjärndimma

• Koncentrationssvårigheter, ljud- och ljuskänslighet och trötthet

• Sömnstörningar

• Störd temperaturreglering

• Humörspåverkan, oro och ångest

Hjärta och blodkärl

Eftersom histamin har en direkt effekt på blodkärlen och hjärtfunktionen är vanliga yttringar:

• Hjärtklappning eller hjärtrusning

• Känsla av oregelbundna hjärtslag

• Blodtrycksfall

Luftvägar

I andningsvägarna kan histaminet skapa reaktioner som vid allergi eller astma:

• Nästäppa och svullnad

• Rinnsnuva

• Nysningar

• Luftrörssammandragningar

Hud

Histamin spelar en central roll i hudens immunrespons, vilket ofta visar sig genom:

• Nässelutslag (urtikaria) och klåda

• Svullnad (angioödem)

• Flush (plötslig rodnad och värmekänsla)

• Kvarstående eller återkommande rödflammighet

Reproduktiva system

Hormoner och histamin samspelar tätt, vilket hos kvinnor kan påverka menstruationscykeln och ge:

• Rikligare eller mer oregelbundna blödningar

• Mer uttalad mensvärk

• Besvär som förvärras påtagligt kring ägglossning eller precis före mens

Läs mer:

→ Beror dina besvär på histamin?
→ Histamin och huvudvärk
→ Histamin och magbesvär
→ Histamin och inflammation

Varierande symtom

Olika personer med histaminrelaterade besvär har sällan exakt samma symtombild. Inte heller reagerar samma individ alltid likadant från gång till gång.

Hur mycket histamin kroppen exponeras för är bara en del av förklaringen. Även stress, sömnbrist, infektioner, hormonella förändringar, alkohol, läkemedel och miljöfaktorer påverkar kroppens dagsform och känslighet.

Läs mer:

→ Histaminintolerans - hinkmodellen
→ Varför varierar symtomen vid histaminintolerans?

När bör man söka vård?

Många av de symtom som kopplas till histamin förekommer också vid en rad andra medicinska tillstånd. Därför är det viktigt att inte utgå från att histamin är den enda orsaken utan att först utesluta andra underliggande sjukdomar. Detta är särskilt viktigt om besvären är nytillkomna, uttalade eller återkommande.

Läs mer:

→ När behövs läkarvård?
→ Utredning vid misstänkt histaminintolerans

Vägen mot att må bättre

Många kan minska sina symtom avsevärt genom att identifiera och undvika sina viktigaste triggers. Eftersom toleransen är individuell är målet att förstå vad som påverkar just den enskilda personen, så att man kan minska besvären utan att införa fler restriktioner än nödvändigt.

Sättet att nå dit är att systematiskt kartlägga kost, andra potentiella triggers och mående över tid. Genom att föra en noggrann loggbok blir det lättare att upptäcka dolda mönster och förstå vilka specifika livsmedel eller situationer som utlöser reaktionerna.

Hitta dina egna samband med Histaminus
Misstänker du att du är känslig mot histamin? För att underlätta detektivarbetet har appen Histaminusutvecklats. I appen kan du enkelt logga dina symtom dagligen, hålla koll på vad du äter och dricker, samt registrera faktorer som stress och sömn. Genom att samla och analysera dina egna data hjälper appen dig att upptäcka de återkommande mönster som annars kan vara svåra att se på egen hand.

Läs mer:

→ Behandling av histaminintolerans
→ Hur tar man reda på vad man tål vid histaminintolerans?
→ Kost och livsstil vid histaminintolerans – hitta rätt balans
→ Läkemedelsbehandling av histaminintolerans

---

Relaterade artiklar

→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Vad ökar risken för symtom vid histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Vad är histamin?

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Histaminintolerans - hinkmodellen

Man kan likna kroppens tolerans för histamin vid en hink. Så länge som det finns plats i hinken kan man fylla på med mer histamin utan problem, men när hinken är full rinner överskottet över. Det är då man får symtom.

Histaminet fylls på från flera källor samtidigt – både från maten vi äter och från kroppens egna processer. Eftersom det tar tid för kroppen att bryta ner histamin kan en hög belastning igår påverka hur mycket vi tål idag.

Toleransen - hinkens storlek - varierar dessutom med vår dagsform. Stress, sömnbrist, infektioner, läkemedel och hormonella variationer påverkar hur mycket histamin kroppen kan hantera för stunden. Det gör att samma person kan reagera olika från dag till dag.

För att förstå histaminreaktioner behöver man alltså se till den sammanlagda belastningen i ett vidare perspektiv, snarare än att enbart fokusera på enskilda faktorer.

Källor som fyller på histamin

Flera olika källor bidrar till den totala histaminbelastningen och fyller på histaminhinken.

• Kroppens egen histaminproduktion

  Kroppen producerar själv allt histamin den behöver. Histamin är livsnödvändigt och fungerar bland annat som signalsubstans, deltar i immunförsvaret och reglerar produktionen av magsyra.
  

• Histamin i maten

  Histamin förekommer naturligt hos många levande organismer, inklusive djur, växter och mikroorganismer. Därför får vi i oss ämnet via mat och dryck. Högst halter finns ofta i fermenterade, lagrade eller länge förvarade livsmedel, där bakterier bildar histamin genom att bryta ner aminosyran histidin. Eftersom kroppen själv tillverkar allt histamin den behöver, utgör mathistaminet en extra belastning. Normalt bryts en stor del av detta dock ner av enzymet DAO redan i tarmen och tas aldrig upp.
  

• Mastcellsaktivering

  Kroppen lagrar histamin, framför allt i så kallade mastceller. När immunförsvaret upptäcker ett hot skickas signaler till dessa celler att frigöra sitt lagrade histamin och andra inflammatoriska ämnen som en försvarsmekanism. Detta sker exempelvis vid infektioner, skador eller vid kontakt med ämnen som kroppen uppfattar som farliga.
  

• Allergi

  Vid en klassisk (IgE-medierad) allergi sker just en sådan mastcellsaktivering. Histaminet bidrar då till de typiska allergisymtomen genom att påverka blodkärl, nerver, slemhinnor och luftvägar. Mastceller kan dock även aktiveras utan att IgE-antikroppar är inblandade. Då frisätts histamin på liknande sätt och ger upphov till symtom som påminner om en allergi, trots att vanliga allergitester visar negativt.
  

• Tarmfloran

  Vissa tarmbakterier producerar histamin, medan andra bidrar till att bryta ner det. Forskningen på området är fortfarande under utveckling, men tarmfloran tros spela en viktig roll för hur mycket histamin kroppen totalt exponeras för.
  

• Läkemedel och alkohol

  Vissa läkemedel kan stimulera frisättningen av histamin i kroppen. Även alkohol ökar den totala belastningen på flera plan; vissa alkoholhaltiga drycker innehåller histamin i sig, samtidigt som alkohol både kan trigga histaminfrisättning och hämma kroppens egen nedbrytningsförmåga.

Läs mer:

→ Histaminrika livsmedel: Vilka livsmedel innehåller mycket histamin?
→ Histaminfrisättare: Vilka livsmedel kan frisätta histamin?
→ Mastceller och mastcellsaktivering
→ Läkemedel och histaminintolerans
→ Alkohol och histamin

Processer som bryter ner histamin

Kroppen använder flera olika mekanismer för att bryta ner och reglera histamin, allt för att hålla nivåerna i balans.

• DAO – i tarmen

  Diaminoxidas (DAO) är ett enzym som framför allt finns i tarmslemhinnan och som hjälper till att bryta ner histamin från maten innan det hinner tas upp i kroppen. Om DAO-aktiviteten är låg kan mer histamin från maten komma in och bidra till den totala histaminbelastningen. Aktiviteten kan påverkas av flera faktorer, till exempel tarmens hälsa och vissa läkemedel. Även ärftliga faktorer spelar in – vissa personer har genvarianter som är kopplade till en lägre förmåga att bryta ner histamin.
  

• HNMT – inne i vävnader

  Histamin bryts också ner inne i kroppens celler, framför allt genom enzymet histamin-N-metyltransferas (HNMT). Medan DAO framför allt är viktigt för histamin från maten, spelar HNMT en större roll för att reglera det histamin som redan finns i kroppens vävnader.
  

• Det tar tid

  Histamin bryts ner i flera steg genom samverkande processer och histaminnivån sjunker gradvis. Hinken töms alltså inte omedelbart utan nivån kan ligga kvar förhöjd en tid efter en större belastning.

Läs mer:

→ DAO och histaminnedbrytning
→ HNMT och histaminnedbrytning

Faktorer som gör histaminhinken mindre

Histamintoleransen varierar från dag till dag. Stress, sömnbrist, hormonella förändringar, vissa läkemedel och alkohol kan göra att kroppen tål mindre histamin än vanligt. Då blir histaminhinken i praktiken mindre, och det krävs betydligt mindre för att den ska svämma över.

• Stress

  Stress påverkar immunförsvaret och mastcellernas aktivitet, vilket kan göra kroppen mer reaktiv. Vid stress kan därför en histaminbelastning som normalt tolereras lättare ge upphov till symtom.
  

• Sömnbrist

  Sömnbrist kan öka den inflammatoriska aktiviteten och påverka kroppens reaktioner på olika stimuli. För den som är känslig för histamin kan en natt med dålig sömn därför innebära att toleransen är markant lägre dagen efter.
  

• Hormoner

  Hormonella förändringar påverkar både histaminets frisättning och kroppens känslighet för ämnet. Histamin och östrogen har en tendens att förstärka varandra, vilket ofta bidrar till tydliga variationer under menscykeln.
  

• Vissa livsmedel

  Vissa ämnen i mat kan tillfälligt blockera det DAO-enzym som ska bryta ner histaminet i tarmen. Det kan liknas vid att sätta ett lock för hinkens avlopp – mathistaminet slinker förbi och ökar den totala belastningen i kroppen.
  

• Vissa läkemedel

  På samma sätt kan vissa mediciner störa histaminomsättningen genom att hämma nedbrytningen. Det gör att det tar betydligt längre tid för kroppen att rensa ut histaminet, vilket ökar risken för reaktioner.
  

• Alkohol

  Alkohol har en dubbel negativ effekt på balansen. Vissa alkoholhaltiga drycker tillför histamin direkt, samtidigt som alkoholen i sig blockerar DAO-enzymets arbete. Det gör att avloppet stängs samtidigt som hinken fylls på.

Hitta din egen histamintolerans

Hinkmodellen illustrerar varför histaminreaktioner kan vara så svåra att spåra. Hinken fylls av många olika bidrag, samtidigt som dess storlek varierar från dag till dag. Därför är det sällan den senaste måltiden som förklarar en reaktion – det är snarare den samlade belastningen under de senaste timmarna eller dagarna.

Kartlägg din egen histaminhink

Misstänker du att du är känslig mot histamin? Att hitta sina personliga mönster kräver ett noggrant detektivarbete. I vår app Histaminus kan du enkelt logga dina symtom, hålla koll på vad du äter och få skräddarsydda verktyg för att förstå hur histamin påverkar just din kropp. Appen hjälper dig att undersöka hur du mår i relation till både mat, sömn, stress, infektioner och andra faktorer så att du kan hitta dina egna samband.

Läs mer:

→ DAO-hämmare: Vilka livsmedel hämmar DAO?
→ Histamin och menscykeln
→ Läkemedel och histaminintolerans
→ Alkohol och histamin

---

Relaterade artiklar

→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Vad ökar risken för symtom vid histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Vad är histamin?

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Vad är histamin?

Histamin är mest känt för sin roll vid allergiska reaktioner. Men histamin är betydligt mer än så. Det är ett viktigt signalämne som deltar i många olika processer i kroppen, bland annat immunförsvaret, matsmältningen och nervsystemets funktioner.

Kroppens eget signalämne

Histamin är en biogen amin – en liten organisk molekyl som kroppen kan bilda från aminosyran histidin. "Biogen" betyder att ämnet bildas av levande organismer, och "amin" syftar på dess kemiska struktur.

Histamin är en av flera biogena aminer. Andra välkända exempel på signalämnen i kroppen är serotonin, dopamin och tyramin.

Kroppen behöver inte få i sig histamin utifrån. Den tillverkar själv det histamin som behövs och har även system för att bryta ner och inaktivera det. Histamin är en normal och livsviktig substans som kroppen behöver för att fungera. Men när histamin frisätts i fel sammanhang, i för stor mängd eller under för lång tid kan det orsaka besvär.

Flera receptorer – flera effekter

Kroppen har fyra olika histaminreceptorer: H1, H2, H3 och H4. Vilken effekt histaminet får beror på vilken receptor som aktiveras och var i kroppen den finns. Tack vare detta kan histamin styra så många olika funktioner och påverka allt från blodkärl och magsäck till nervceller och immunceller.

Histamin och inflammation

Histamin påverkar immunförsvaret på flera sätt. Det kan både förstärka och dämpa immunreaktioner, beroende på vilka receptorer och celler som är inblandade. En av histaminets viktigaste roller är att bidra till inflammation.

När kroppen upptäcker ett hot, till exempel en skada eller en infektion, behöver immunförsvaret snabbt mobilisera sitt försvar. Histamin är ett av de signalämnen som sätter igång processen. Histamin finns lagrat i mastceller och basofiler (en typ av vita blodkroppar) som snabbt kan aktiveras och frisätta stora mängder histamin.

Histamin får blodkärlen att vidgas och bli mer genomsläppliga. Då kan mer blod, vätska och immunceller ta sig ut i den drabbade vävnaden. Det leder till en inflammation med klassiska symtom som rodnad, värme och svullnad.

Normalt är detta en skyddande reaktion som hjälper kroppen att läka. Men om reaktionen blir för kraftig, varar för länge eller aktiveras utan att det finns något verkligt hot, kan den i stället göra mer skada än nytta.

Läs mer:

→ Histamin och inflammation

Påverkar blodkärl och glatt muskulatur

Glatt muskulatur finns på många ställen i kroppen och arbetar automatiskt utan att vi kan styra den med viljan. Den finns bland annat i blodkärlen, mag-tarmkanalen, luftvägarna och livmodern.

• I blodkärlen: Histamin får kärlen att slappna av och vidgas. Vid en mycket kraftig och plötslig histaminfrisättning kan detta leda till ett akut blodtrycksfall.

• I luftvägarna och tarmen: Här har histamin motsatt effekt och får i stället den glatta muskulaturen att krampa och dra ihop sig. Det är detta som bidrar till den luftrörsförträngning som sker vid exempelvis astma.

Läs mer:

→ Histamin och allergi
→ Histamin och menscykeln

Påverkar nervsystemet och hjärnan

Histamin stimulerar nervceller och förstärker nervsignaler. Det är detta som ger upphov till klåda i huden och utlöser reflexer som nysningar. Histamin påverkar också nervsystemets smärtbanor och är en vanlig bidragande orsak till huvudvärk och migrän.

I hjärnan fungerar histamin som en signalsubstans som är involverad i uppmärksamhet, inlärning och minne. Det är också med och reglerar vår vakenhet – vilket är anledningen till att äldre typer av allergimedicin (antihistaminer) ofta gör att man känner sig dåsig. Histaminsystemet samspelar dessutom med andra signalsubstanser och kan påverka ångest, stressreaktioner och humör.

Läs mer:

→ Histamin och huvudvärk
→ Histamin och allergi

Hjälper till att reglera matsmältningen

I mag-tarmkanalen är histamin med och styr tarmens rörelser och vätskebalans genom att påverka det lokala nervsystemet.

Histamin har också en nyckelroll i att reglera magsyraproduktionen. När histamin stimulerar så kallade H2-receptorer på magsäckens parietalceller, ökar produktionen av magsyra. Många vanliga läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar fungerar just genom att blockera dessa H2-receptorer så att magsyran minskar.

Läs mer:

→ Histaminintolerans och magbesvär

Varför ger histamin så varierade symtom?

Eftersom histamin har receptorer utspridda i nästan hela kroppen kan en överdriven eller felriktad histaminreaktion ge upphov till en väldigt bred symtombild. Det är förklaringen till varför en person med histaminproblematik kan drabbas av allt från nässelutslag och hjärtklappning till uppblåst mage, huvudvärk och extrem trötthet.

Läs mer:

→ Symtom vid histaminintolerans

Misstänker du att du är känslig mot histamin?
I vår app Histaminus kan du enkelt logga dina symtom, hålla koll på vad du äter och få skräddarsydda verktyg för att förstå hur histamin påverkar just din kropp.

---

Relaterade artiklar

→ Histaminintolerans - hinkmodellen
→ Beror dina besvär på histamin?
→ Symtom vid histaminintolerans

Översiktsartikel

→ Histaminintolerans - en översikt

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning

Histaminintolerans – en översikt

Faktaruta

• Histamin är ett ämne som finns naturligt i kroppen och i många livsmedel.

• Symtom kan uppstå när den totala histaminbelastningen blir högre än vad kroppens förmåga klarar av att hantera.

• Vanliga besvär inkluderar huvudvärk, mag-tarmproblem, hudreaktioner och trötthet.

• Triggers är individuella – vad som utlöser symtom varierar kraftigt från person till person.

Vad är histamin?

Histamin är ett kroppseget ämne som har livsviktiga funktioner i immunförsvaret, matsmältningen och nervsystemet. Kroppen producerar själv histamin för att styra olika processer, och bryter kontinuerligt ner överskottet i ett välbalanserat system. Histamin finns också i varierande mängd i den mat vi äter, särskilt i lagrade, fermenterade eller åldrade livsmedel.

Läs mer:‍ ‍

→ Vad är histamin?

Vad är histaminintolerans?

Begreppet histaminintolerans används ofta för att beskriva de symtom som uppstår när kroppens histaminbelastning blir större än dess förmåga att bryta ner ämnet.

Denna obalans kan bero på flera olika mekanismer. Hos vissa handlar det främst om en nedsatt nedbrytningsförmåga, exempelvis på grund av låg aktivitet hos enzymet DAO (diaminoxidas). Hos andra kan besvären snarare kopplas till en ökad frisättning av histamin från kroppens egna immunceller, så kallade mastceller. Även faktorer som alkohol, vissa läkemedel och obalanser i mag-tarmfloran kan tillfälligt påverka kroppens förmåga att hantera histamin.

Medicinskt används inte termen histaminintolerans helt enhetligt. I vissa sammanhang avser det enbart enzymbrist (DAO), medan det i andra fungerar som ett brett paraplybegrepp för alla histaminrelaterade symtom som inte beror på en klassisk allergi.

Läs mer: ‍ ‍

→ Histaminintolerans - hinkmodellen
→ DAO och histaminnedbrytning
→ Mastceller och mastcellsaktivering
→ Hur vet man om man har histaminintolerans?

Vanliga symtom

Eftersom histaminreceptorer finns i nästan hela kroppen kan symtomen ta sig uttryck på många olika sätt och skifta kraftigt i intensitet. Vanliga besvär är

• Huvudvärk och migrän

• Mag- och tarmbesvär (t.ex. uppblåsthet, smärta, diarré)

• Hudreaktioner (t.ex. nässelutslag, rodnad, klåda)

• Luftvägsbesvär (t.ex. nästäppa, rinnande näsa, nysningar)

• Hjärtklappning och plötsliga blodtrycksfall

• Trötthet, hjärndimma och koncentrationssvårigheter

• Oro, ångestkänslor och humörpåverkan

Vilka symtom som dominerar är helt individuellt och det är vanligt att besvären kommer och går i takt med att den totala histaminbelastningen förändras.

Läs mer:

→ Symtom vid histaminintolerans
→ Beror dina besvär på histamin?

Behandling och vägen framåt

Att hantera histaminintolerans handlar i första hand om att sänka den totala histaminbelastningen för att må bättre. Det gör man genom att identifiera personliga triggers och anpassa kost och livsstil. Ibland kompletteras detta med läkemedelsbehandling, såsom antihistaminer eller DAO-enzymtillskott.

Att strikt utesluta alla potentiella histaminbomber kan dock leda till onödigt stora begränsningar i vardagen och försämrad livskvalitet. Eftersom toleransnivån och de specifika utlösande faktorerna varierar enormt mellan individer, mår de allra flesta bäst av en skräddarsydd plan med så få restriktioner som möjligt.

Att hitta sina personliga mönster kräver ett noggrant detektivarbete. Det är just för att underlätta denna process – och hjälpa dig att hålla koll på din personliga 'histaminhink' – som appen Histaminushar utvecklats. Genom att enkelt logga kost, symtom och mående kan du systematiskt ringa in vad din kropp faktiskt reagerar på. Samtidigt bidrar du till ny, anonymiserad och datadriven kunskap om histaminproblem, med målet att vi tillsammans ska lära oss mer och hjälpa fler att må bättre.

Läs mer:

→ Behandling av histaminintolerans
→ Hur kan man minska symtomen vid histaminintolerans?
→ Läkemedelsbehandling av histaminintolerans
→ Kost och livsstil vid histaminintolerans – hitta rätt balans

---

Relaterade artiklar

→ Vad är histamin?
→ Histaminintolerans - hinkmodellen
→ Symtom vid histaminintolerans
→ Hur vet man om man har histaminintolerans?
→ Behandling av histaminintolerans
→ Låghistaminkost

Alla artiklar

→ Innehållsförteckning